text

Jaha. Jag har inget roligt att skriva direkt. Finner mycket av sociala medier plågsamt nu för tiden. Jag är så extremt trött på att mötas av bilder på små söta barn var jag än vänder mig. Förra veckan kom det en mammaledig på jobbet också med sin unge. Satan vilken söt. Jag kunde inte hålla mig från att ta upp honom och gosa lite med honom. Slår vad om att hon kommer imorrn med barnet också för vi ska ha jobbfest. Eller så lämnar hon barnet hemma.

Det börjar även bli plågsamt att träffa barn. Eller det är en kombination. Både och. Jag gillar det men blir ledsen av det också. Ju mindre barn desto jobbigare.

Igår var jag på uselt humör och ville gråta hela dagen. Är så trött på folk. Frågade min chef om jag fick ledigt idag och det fick jag. Så idag har jag varit hemma. Fick även en tid hos kuratorn imorrn bitti. Inte för att jag vet vad jag ska säga till henne. Är bara så extremt less på mitt liv och känner mig bara fylld av hopplöshet och orkar knappt vidröra tanken på att det inte skulle fungera nästa gång heller. Jag är trött på att folk säger att vi (jag och sacke) borde hitta på roliga saker, men GUD låt mig vara! Ska jag behöva ha dåligt samvete för att jag inte hittar på roliga saker också?? Eller tänker positivt. Men tänk positivt du då. Jag har inga positiva tankar kvar.